När argumenten tryter.

Den som i debatter eller samtal kommer i underläge behöver inte bli orolig eller ledsen. När argumenten tryter gäller det bara att snabbt tillgripa något av de mer eller mindre ohövliga knep som finns att tillgå och som gör motparten försvarslös.

Ett aktuellt exempel handlar om ett meningsutbyte mellan pastorn och tidigare EFK-ordföranden Stefan Swärd och domprosten i Storkyrkan, Åke Bonnier. I samband med det kungliga bröllopet dristade sig Swärd till att i Svenska Dagbladet kritisera Svenska Kyrkan för att vid bröllopet ha tonat fram nästan som en statskyrka. Dessutom hade Swärd synpunkter på själva vigselgudstjänsten. Åke Bonnier - en av vigselförrättarna - reagerade snabbt på sin blogg men hade uppenbarligen svårigheter med Stefan Swärds effektiva argumentering. Dock blev domprosten inte rådlös utan löste problemet med följande anmärkningsvärda avslutning på sitt blogginlägg:

För inte är det väl så att pastor Swärd egentligen skulle vilja varit med själv och njutit av konserten eller assisterat i vigselgudstjänsten?

Är det kanske som det gamla uttrycket säger:

"Surt sa räven om rönnbären.."?

Efter en jämförelse med räven och de sura rönnbären tystnar de flesta. Även den som i själva sakfrågan har ett klart övertag.

Det förvånar speciellt i det här fallet att en av de högre dignitärerna inom Svenska Kyrkan använder en så billig metod för att skaffa sig ett övertag mot en kollega på den frikyrkliga sidan. Inte ens som ett högst eventuellt skämt går domprostens tilltag att försvara.

Med bemötande av det här slaget kan alla meningsmotståndare besegras. Det gäller bara att - kanske lite skojfriskt - använda fantasin. Gärna ifrågasätta de personliga motiven, där beskyllning för avundsjuka är ett av de grövre exemplen. Eller att antyda personliga problem och mitt i samtalet fråga: "Hur mår du egentligen?". O s v.

Att beskylla för avundsjuka eller på annat sätt slå under bältet är osympatiskt. Främst därför att den som drabbas tillfälligt sätts ur spel och inte kan försvara sig. Vilket i och för sig är själva poängen och syftet när den här typen av debatt- och samtalsknep används.

Kungliga bröllopet - så här efteråt

Jag känner en barnslig stolthet över att Daniel, grabben från Ockelbo, efter sitt tal fick stående ovationer från kejserliga och kungliga högheter och från det översta sociala skiktet i Sverige. Daniels tal har beskrivits som en retorisk knockout.

Man kan fråga sig varför vi under vigseln i Storkyrkan blev så berörda av Victorias och Daniels kärlek. Lite anspråksfullt kanske, men jag tror jag vet svaret: De hade fått kämpa för sin kärlek till varandra. Det hade länge legat i luften att Daniel från Ockelbo inte skulle duga som kronprinsessans gemål. Denna kärlekshistoria kunde ha slutat med att Victoria hade avsagt sig tronföljden för att få gifta sig med Daniel. Eller att hon hade svikit Daniel och gjort dem båda olyckliga. Men så blev det ett lyckligt slut. Daniel blev prins och kronprinsessan blev hans fru.

Nu har vi upplevt några veckor av rojalistisk yra och troligen kommer monarkins och kungahusets popularitet att öka igen efter detta fantastiska sagobröllop. Men själv vill jag försöka tänka klart och inte ryckas med.

Victoria råkar vara en kompetent tronföljare. Vi har en arvtagare till kronan som uppfyller alla rimliga krav på kompetens. Och hon har fått en man vid sin sida som kanske i flera avseenden överglänser medlemmarna av familjen Bernadotte.

Men om man ser frågan principiellt och i ett längre perspektiv - fundera! Att ärva jobbet som statschef i Sverige. Ett jobb man kanske inte vill ha eller är direkt olämplig för. Och att dra med sig hela familjen i de förmåner och arbetsuppgifter som befattningen för med sig.

Och vad händer den dag familjen Bernadotte levererarar en tronföljare som är för "kort i rocken" för det här jobbet? Kanske socialt obegåvad för denna befattning som i huvudsak innebär att representera Sverige. Min enkla slutsats är att monarkin i Sverige överlever så länge den som står i tur att ärva kronan räcker till för jobbet och lyckas väcka det svenska folkets sympati. När dessa förutsättningar inte längre finns är det slut.

Det behövs inte mycket analys för att komma fram till att monarkin är orimlig i en modern demokratisk stat. .

Ändå tror jag det är lugnast för Sverige om vi tills vidare behåller detta absurda system.

När sans och måtta flyger iväg.....

Det finns frågor som inte kan diskuteras utan att inlägg dyker upp som saknar både respekt för fakta och analys. Tre återkommande teman av det slaget är Livets Ord, Israel och homosexualitet.

När Livets Ord diskuteras infinner sig alltid kommentarer av det här slaget:
"Familjeministriet som styrs med järnhand, kännetecknas av censur och avsaknad av såväl fritt tänkande som reflektion. Makt och rädsla går hand i hand.
(Stefan Swärds blogg, inlägget Benny Hinn, kommentar 34)

Aktionen Ship to Gaza var en komplicerad historia. Vänsterledaren Lars Ohly kallade Israel för "Satans mördare" men glömde sådana detaljer som att Gaza styrs av Hamas, en organisation som utsätter södra Israel för ständig raketbeskjutning, och att blockaden mot Gaza handlar om att förhindra införsel av råmaterial till bomber och raketer.

Homosexfrågan är aktuell i en ny variant. Tidningen Dagens chefredaktör och ansvarige utgivare, Elisabeth Sandlund, har tackat nej till annonsering i Dagen om ett läger för kristna homosexuella. Ett barn kan förstå att Dagen har en profil som omöjliggör sådan annonsering - oavsett vad Elisabeth Sandlund har för personlig uppfattning om HBT-frågor. Ändå har en debatt rasat på www.dagen.se/blogg/ledarblogg med tämligen sanslös kritik mot tidningens ansvarige utgivare.

Slutsatsen måste bli: När sans och måtta flyger all världens väg blir debatter ganska meningslösa.

Och till sist ett tankeexperimentet i annonseringsfrågan:

Vilka beslut skulle fattas av berörda tidningar.......

om Moderata samlingspartiet bestämde sig för att satsa ett stort antal millioner på annonsering i LO-tidningen på temat Moderaterna som det nya arbetarpartiet?

om Livets Ord satsade rejält på en annonskampanj i RFSL-tidningen Kom Ut med argumentation mot en homosexuell livsstil?

om Organisationen Ja till Livet ville genomföra en annonskampanj om restriktiv abortsyn i Vänsterpartiets organ Vänsterpress?

Också Per Gahrton kan ha rätt......

Per Gahrton tillhör inte mina politiska favoriter. Men jag läste för några år sedan ett uttalande han gjorde om Kristdemokraterna (Kd) som jag utan vidare kan instämma i. Gahrton hade då gjort en genomgång av de svenska politiska partiernas möjligheter att överleva på sikt och hans prognoser var inte så positiva. Men om Kd sa han ungefär så här: Det partiet skulle kunna bli kvar om det behöll sin värdekonservativa profil.

Per Gahrton påstod, med andra ord, att det finns en efterfrågan i samhället på värdekonservativ politik.

Själv tillhör jag de värdekonservativa inom Kd och jag vill först av allt tala om vad denna politiska inriktning betyder för mig.

Som värdekonservativ är jag klart positiv till det svenska välfärdssamhället och att en trygghetsskapande välfärd ska betalas gemensamt av alla, d v s med skatter. Vidare är jag positiv till ekonomisk tillväxt som ger förutsättningar för ett fortsatt gott välfärdssamhälle. Tilläggas bör att skatter och förmåner ska vara så utformade att det stimulerar till arbete.

De värdekonservativa idéerna innebär bland annat följande:
- Det av samhället sanktionerade äktenskapet ska vara mellan man och kvinna
- Alkoholpolitiken ska skydda de svagaste i samhället och därmed vara restriktiv
- Abortpolitiken ska vara sådan att antalet aborter så långt som möjligt begränsas

Kd:s nuvarande försök att vara ett allmänborgerligt parti i den svenska politikens mittfält är förödande. Partiets värdekonservativa profil har nästan suddats ut och Kd:s kärnväljare känner inte igen sig. Kompromissviljan är stark och det finns knappast någon fråga som är så viktig för partiet att Kd skulle lämna samverkan i regeringen.

När det gäller äktenskapsfrågan vek sig Göran Hägglund i slutändan för de övriga partierna.

Kd har släppt sin tidigare övertygelse i alkoholpolitiken och är på väg att sanktionera gårdsförsäljning av alkohol. Det innebär att antalet försäljningsställen ökar kraftigt. Och Kd har i den frågan kommit på kollisionskurs med nykterhetsrörelsen.

Göran Hägglund var bara allt för villig att under en riksdagsdebatt gå Lars Ohly till mötes och införa den så kallade abortturismen.

Som sammanfattning kan sägas att livet blir farligt för ett politiskt parti som sviker sina kärnväljare och överger sina hjärtefrågor - det som ger partiet legitimitet.

När Kd lämnar sin värdekonservativa profil sopas partiets grund undan. Och det blir oklart för väljarna varför partiet över huvud taget finns till.

3,9 procent i senaste SCB-mätningen!

Var finns de Kd-kandidater som vågar kliva fram och bli inkryssade i riksdagen genom att stå för de värdekonservativa idéerna?

Valet 19 september blir ett ödesval för Kd.

Kulturkrocken

Stefan Swärd - tidigare ordförande i Evangeliska Frikyrkan (EFK) och nu pastor i Elimkyrkan, Stockholm - har en mycket intressant blogg där intensiva debatter förs främst om svensk frikyrklighets interna frågor. Den som är intresserad kan klicka här: http://stefansward.se/

Livets Ord i Uppsala har sin årliga Europakonferens i augusti och då kommer den omstridde USA-predikanten Benny Hinn dit. När detta blev känt blev det stor uppståndelse på Swärds blogg. Aktionen Ship to Gaza inträffade samtidigt och togs också upp av Stefan Swärd som en viktig fråga. Men denna världspolitiska händelse väckte inte alls samma intresse som att superpredikanten Benny Hinn skulle uppträda i en svensk talarstol.

Jag läste i mina yngre dar en eller ett par böcker av Benny Hinn. I dessa fanns ingenting att förargas över. I den nu aktuella debatten finns också väldigt lite som granskar och ifrågasätter Benny Hinns teologi och förkunnelse. Och då uppstår frågan varför han ändå retar så mycket folk.

Från Hinn-debatten kan följande påståenden nämnas: 1. Personkult, 2. Helandet görs till show, 3. Stora privata tillgångar, 4. Suspekta metoder för insamling av pengar, 5. Egna livvakter, 6. Eget jetplan.

Det här är svårsmält för oss svenskar. Men troligen inte för folk i USA. I den amerikanska kulturen där nästan allt i livet kan omräknas till dollar är det helt legitimt att en predikant ställer sig själv i centrum i en privat så kallad ministry. En stor predikant kan nog också åka i eget jetplan och ha livvakter utan att det blir protester. Och en väl tilltagen lön är säkerligen ingenting att moralisera över.

Slutsatsen blir att konflikten kring Benny Hinn inte så mycket handlar om hans teologi eller personliga moral. Motsättningen gäller i stället hans superamerikanska uppträdande och livsstil relaterat till svenska synsätt och värdringar.

En rejäl kulturkrock med andra ord.

Positionerna är låsta och diskussionen blir tämligen meningslös.

Och då tycker jag att alla som känner tillit inför Benny Hinn med glädje ska åka till Uppsala i augusti. Vi som har större eller mindre svårigheter med hans sätt att uppträda och leva bör nog i stället stanna hemma och lyssna till någon mindre predikant.

Vi kan också fundera över situationen i Israel, Gaza och Mellanöstern. Möjligen är den frågan lika viktig som Benny Hinns besök i Uppsala.

Drevet går ........

Aktivisterna i Ship to Gaza framstår i massmedia som fredsänglar. Deras båtar var lastade med 700 människor och 10.000 ton förnödenheter.

Israel demoniseras. Och drevet går.......

Mats Tunehag är utrikesredaktör på tidningen Världen idag. Han har på sin blogg redovisat de humanitära insatser som staten Israel reguljärt gör för befolkningen i Gaza.

Hur rättvis är egentligen den svenska massmediala bilden?

Här kommer Mats Tunehags text, något förkortad.

Läs och bedöm själv!

För den som tror att Israel totalblockerar Gaza
Över en miljon ton humanitärt bistånd har kommit till Gaza från Israel under de senaste 18 månaderna vilket motsvarar nästan ett ton bistånd för varje man, kvinna och barn i Gaza.

Det inte är någon brist på mat i Gaza. Under Ramadan och Eid al-Adha, skeppade Israel in 11 000 boskapsdjur till Gazaremsan.

Medicinsk hjälp
Ingen palestinier nekas medicinsk vård i Israel. Om Hamas-regimen inte tillåter medicinsk vård i Israel, kan den israeliska regeringen inte göra något för att hjälpa patienten. Israel vill förenkla för alla som behöver medicinsk vård från Gaza såvida inte patienten är en känd terrorist eller liknande.

Israel upprätthåller en korridor för att överföra medicinska patienter ut ur Gaza och omkring 200 medicinsk personal går genom övergångarna varje månad. Israel hjälper också till att koordinera transfer av jordanska läkare till Gaza. ................

Sedan 2005 har palestinierna utnyttjat medicinska arrangemang mer än 25 gånger för att utföra terrorattacker.

Medicinsk utrustning
Under 2009, fördes 4 883 ton medicinsk utrustning och mediciner in.

Under det första kvartalet 2010, skeppade Israel 152 lastbilar med medicinsk utrustning till Gaza. Under en typisk vecka (maj, 2010) kom 37 lastbilar med hygienartiklar till Gaza landsvägen. .............

Elektricitet
Enligt en FN-rapport från maj 2010, kommer 120 megawatt (över 70 %) av Gazaremsans elektricitet från det israeliska elnätet medan 17 MW kommer från Egypten och 30 MW produceras i Gaza citys kraftstation.

Kniven på strupen

Vi vet inte än vilken part som har provocerat fram de tragiska händelserna kring aktionen Ship to Gaza. Detta ska faktiskt utredas. Men - det skulle kunna vara Israel, den enda demokratiska staten i området, som har gjort sig skyldig till oprovocerat våld. Och då blir för mig följande fråga och reflektion rimlig:

Om jag hade en rad ovänner och samtliga dessa ständigt försökte beröva mig livet, skulle jag då klara att alltid uppträda välövervägt och förnuftigt? Nej, självklart inte. Jag skulle då och då i ren skräck göra mig skyldig till överilade handlingar.

Israel har från 1948 och framåt varit ständigt hotat av aggressiva grannar som inte bara kräver en tvåstatslösning för palestinier och israeler utan som vill utplåna staten Israel. Hur kan någon då förvänta sig att Israel i alla lägen ska kunna agera klokt och med “lagom” mycket våld?

Med kniven på strupen är det svårt att fatta rätt beslut.