Alliansregeringen sitter kvar och det är bäst för Sverige. Om regeringen ändå i sista stund hade fallit hade detta varit självförvållat. Hanteringen av sjukförsäkringsfrågan var bedrövlig - Alliansregeringens eget präktiga självmål.
Grundproblemet med sjukförsäkringsfrågan är att Moderaterna (M) är för stora i regeringen och Kristdemokraterna (Kd) för små. Ett större Kd inom Alliansen skulle ha medfört en mer human hantering av sjukförsäkringen. Kd står ändå för mjuka värden - ett mänskligare Sverige.
Det har länge varit fullständigt klart att den nödvändiga omläggningen av sjukförsäkringen skulle producera tragiska fall av utförsäkring. Och lika självklart att Sahlin & Co skulle använda dessa människoöden som argument i årets valrörelse. Trots detta gjorde Alliansen i "krigets" slutskede sig själva till de rödgrönas kanonmat.
Men de vann valet! Ändå.
Nu blir (M) ännu större inom regeringen och de små partierna ännu mindre. Och därmed ökar risken att (M) - det gamla högerpartiets arvtagare - driver fram än större okänslighet i sociala frågor.
Alliansregeringen uppvisade varken hjärta eller hjärna i sjukförsäkringsfrågan. Och det skäms jag för! Ändå tycker jag det är bra att de har fått nytt förtroende. En regering med Kd som medaktör är alltid bättre än alla andra alternativ jag kan tänka mig.
Alliansregeringens fyra partiet måste från och med nu uppvisa en helt ny förmåga till empati och medkänsla inför svaga människor. Om de inte lyckas med detta faller nya människor offer för tuff och känslolös lagstiftning. Och om detta sker är det senast efter valrörelsen 2014 slutregerat för de fyra allianspartierna. Och därefter för lång tid framåt.
Det måste finnas en framkomlig politisk väg i Sverige mitt emellan högerns hjärtlöshet och vänsterns bidragsflum.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Per!
Jag håller med dig i allt väsentligt.
Det behövs ingen målkamera för att upptäcka detta självmål i politiken. Jag utgår från att målgöraren får rött kort.
Men – och det är viktigt, tack vare var att inte alla lämnade walkover, lämnade spelplanen och somnade in på sofflocket kunde ändå KD begränsa förlusterna något. Matchen fortsatte och avgjordes på slutsträckan.
Till nästa match får vi kanske värva nya spelare som står på till slutet.
STIG MELIN,
Om Alliansregeringens partier hade gått in svaga i debatten om sjukförsäkringen hade de aldrig klarat sig undan med livet i behåll Anfallet mot dom var bombastiskt och de hade ingenting att anföra till sitt försvar. Men nu råkade opinionsläget vara överväldigande stort till Alliansens fördel när "Annika-fallet" och annat elände kastades in i valrörelsen. Och därför gick det "vägen" - den här gången. Men knappast en gång till!
Per,
Noterar idag att Annika-fallet återigen prövats av F-kassans läkare. Resultat: ingen omprövning!
Detta trots det mediala trycket är enormt, minst sagt.
Detta får mig att fundera. Vi har ju bara medias bild av hur hon mår. Ansvariga läkare får som du vet inte uttala sig.
Visst kan det vara så att arbetslinjen drivits för långt. Men det kan också vara så att media utnyttjar sjuka människor för att sätta agendan för den politiska debatten.
Vilket är värst?
/Mats E
MATS E,
Du beskriver ett mycket komplicerat problem, detta att massmedia kan påstå vad som helst när alla som sitter inne med fakta har tystnadsplikt. Slutsatsen blir att Annika-fallet egentligen saknar bevisvärde. Däremot hade Annika-fallet ett enormt propagandevärde för Mona Sahlin och de rödgröna. Min underliggande poäng är att Alliansregeringen ända sedan hösten 2006 visserligen har gjort rätt saker men dels använt övervåld mot sjuka/arbetslösa, dels inte följt upp ny lagstiftning så att "Annika-fall" ska kunna undvikas. Alliansen har, tycker jag, helt naivt producerat propaganda inför riksdagsvalet åt den rödgröna oppositionen. (Se för övrigt min kommentar till Stig Melin).
Skicka en kommentar