Celibatet i den katolska kyrkan tycks alltid ha varit ett problem för många präster. Jag har just läst Ken Folletts gigantiska bok "Svärdet och spiran" från 1100-talets England. Det var där ingen större sensation om katolska präster hade både älskarinnor och barn. Dessa präster bröt visserligen sitt kyskhetslöfte men detta framstår nu som tämligen oförargligt jämfört med de gräsligheter som har avslöjats om katolska präster som grovt utnyttjar barn och ungdomar.
Hur kan det förklaras att så många i denna fromma yrkeskår har denna snedvridna böjelse att utnyttja barn? Om kyrkans krav på celibat är problemet då borde väl dessa präster enligt "traditionen" skaffa sig älskarinnor i stället för att ge sig på barnen. För det kan väl ändå inte vara så att denna långa rad präster, allihop, har medfödda anlag för pedofili?
Om celibatet är det grundläggande problemet visar det som nu avslöjas att celibatkravet inte bara är en plåga för prästerna utan att det i många fall leder till råa, kriminella handlingar.
Celibattvånget blir då inte bara en intern angelägenhet för den Romerskkatolska kyrkan. Om inte kyrkan kan skydda barn/ungdomar från övergrepp bör kravet utifrån bli starkt att celibatet avskaffas.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Nja Per
Varken fru eller älskarinnor är garanti för att präst eller lekman inte utövar pedofili. Det finns exempel på gifta kristna, som visat sig vara pedofiler. Att pedofili skulle vara medfött är jag osäker på. Det som är känt är att sådana som varit utsatt för övergrepp som barn själva riskerar att bli förövare. En plausibel förklaring till pedofili bland katolska präster, jag har hört flera framföra den, är att folk som fajtas med dessa förbjuda böjelser tror att ett kyskhetslöfte ska hjälpa. När frestelserna ändå tar överhanden blir det troligtvis ändå svårare både att söka och få hjälp. För övrigt tror jag inte att du på allvar menar att någon ska skaffa älskarinnor för att kanalisera sina sexuella böjelser.
Ulf,
Givetvis tycker jag inte att katolska präster - eller några andra heller - ska ha älskarinnor. Jag jämförde bara den förseelsen med de gräsligheter som nu avslöjas.
Det förvånar mig ändå att präster som inte klarar celibatet ger sig på barn. Om de skaffade älskarinnor skulle kopplingen till celibatet vara ganska klar. Nu tvingas vi fundera över om alla dessa skandalpräster är pedofiler i egentlig mening. Mitt försök att se en koppling till kravet på celibat är, tycker jag själv, ganska sympatisk. För då finns det ju en rationell lösning.
Skicka en kommentar