Pensionärerna är missnöjda. Det handlar om jobbskatteavdraget. Arbete ger lägre skatt än pension. Och det är orättvist.
Pension är uppskjuten lön och beskattningen måste vara lika. Och det är helt rätt tänkt - på sitt sätt.
Men regeringen ser det från ett helt annat håll:
Ett gammalt problem i Sverige är att de ekonomiska drivkrafterna till arbete har varit för svaga. A-kassa och sjukförsäkring har varit lätttillgängliga och bidragssystemen blev överbelastade. De riskerade att braka ihop. Detta var socialdemokratisk välfärdspolitik fram till valet 2006, d v s för mycket av det som var bra. Dessutom hård beskattning av arbete. Sammantaget blev det helt fel.
Den nya Alliansregeringen var tvungen att göra något åt det här. Många i jobb - det är välfärdssamhällets fundament. När det gäller a-kassa och sjukförsäkring drämde regeringen till utan eftertanke och skärpte reglerna . Nu har de fått fått stämpeln på sig att vara hårda och hjärtlösa. Medicinen var alltså rätt men dosen för stor.
Och så har jobbskatteavdraget kommit för att ge största möjliga drivkrafter till arbete. Det har gett inkomstökningar av en storlek som ingen avtalsrörelse kan åstadkomma, också till människor i normala inkomstlägen. Nu, lagom till valet, får också pensionärerna små slängar av sleven. Men skillnaden består mot människor som jobbar. Och det var ju själva poängen!
Jobbskatteavdraget är också rätt tänkt - på sitt sätt.
För pensionärerna är det skatten och orättvisan som är problemet. Regeringens problem är att pensionärerna är missnöjda. Och värre än så: Att de har rösträtt.
Snart är det 19 september.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Oppositionen utnyttjar pensionärerna missnöje på ett orättfärdigt sätt tycker jag. Man har gjort en stor sak av den skilda beskattningen mellan dem som arbetar och inte och trummar in sitt budskap om att riket har hårdare beskattning av pensionärer trots att beskattningen inte ökat alls och numera är på väg att minskas. Fattigpensionärerna med begränsade resurser luras att tro att de ska få mer pengar vid ett röd/grönt styre. Redan glömt verkar de sk lånen av pensionspengar till stadskassan, som sossarna gjorde, vara. Pengarna är fortfarande inte återbetalda fast det fanns löften om detta fanns från sossarnas sida. Problemet är egentligen att Sverige inte har råd att försörja även arbetsfört folk från att de är drygt 60. Ekvationen med senare start i arbetslivet, tidigare pensionering och allt länge livslängd går helt enkelt inte ihop.
Det är helt riktigt att debatten från oppositionens sida, främst då från socialdemokraternas, är orättfärdig vad gäller pensionärernas skattetryck. Men, politik är sällan rättfärdig. Ju högre upp i den politiska hierarkin den förs desto mer orättfärdig verkar den också vara. Jag tror dessutom, utan att ha ordentligt belägg för det, att det har blivit allt sämre med ärligheten i debatten under de senaste årtiondena. Det kan vara lätt att få intrycket av att alla metoder och knep oavsett nivå på oärlighet är tillåtna bara det ger politiska poänger och fördelar i opinionsmätningarna. Jag såg t.ex. igår kväll ett inslag i ett nyhetsprogram där Mona Sahlin nu påbörjar sin valturné med buss. I sitt sällskap hade hon förutom en del journalister ett antal partitrogna ”bloggare” och andra opinionsbildare. En av dessa fick komma till tals och menade att fattigdomen bland pensionärer gått så långt att han ”sett en del t o m leta i soptunnorna”. På reporterns fråga svarade han att det inte skulle ha förekommit i en socialdemokratiskt ledd regering. Det visade sig efter ytterligare någon fråga att det hela handlade om några som letat efter burkar som de skulle kunna panta. Inte heller det menade den intervjuade skulle ha förekommit med en annan regering. Såvitt jag kan minnas har det oavsett socialdemokratisk regering eller inte, förekommit de som samlat burkar för att panta så länge pantsystemet på burkar funnits. Det lite paradoxala var dessutom att partiledaren visade upp ett litet häfte som man tagit fram med instruktioner till alla valarbetare som ska visa på hur man uppträder ärligt i debatt och kontakt med människor.
Beträffande pensionärernas högre skattetryck jämfört med dem som arbetar så är det faktiskt så att man inte fått en höjd skatt utan de som arbetar har fått sin skatt sänkt. Därigenom har skillnaden uppstått. Nu har oppositionen gjort stor sak av detta och fått med sig pensionärsgrupper, främst PRO, och lovat att ”orättvisan” i en ny regering ska rättas till. Vad man inte är lika tydlig med är att ”orättvisan” rättas till genom att höja skatten för dem som arbetar. Det blir kanske tyst i vissa led genom det men det blir ingen pensionär som idag ”måste leda i soptunnorna” som av den anledningen kan sluta med det.
Regeringen har gjort ett pedagogiskt misstag. Genom att införa två olika skattetabeller - en för jobbare och en annan för pensionärer, så blir det ju orättvis per default så att säga. Bättre vore väl att göra som förr. Ett förvärvsavdrag (så hette det) dvs en skattereduktion för den som jobbar. Har ännu inte hört nån pensionär som klagar på att han inte får göra avdrag för resorna till jobbet eller annan kostnad för "inkomstens förvärvande". Borde dom inte ha rätt till det? Pensionen är ju intjänad under den tiden man hade sådana kostnader.
Ulf,
Du märker nog att jag undviker att välja sida mellan de två synsätt kring jobbskatteavdraget som jag beskriver. Jag erkänner gärna en dragning mot att försvara regeringen i denna fråga. Samtidigt ger detta mig lite dåligt samvete. Jag har själv ganska bra pension och frågan är vilken sida jag hade valt om min pension hade varit väsentligt sämre. Intresset ljuger aldrig, som bekant. Så instämmer jag helt i att oppositionen utnyttjar pensionärernas missnöje. Det är, inte rättfärdigt men politik är ofta en ganska ful hantering.
Christer,
Det du återger från Mona Sahlins valturné med buss är mycket roligt - trots att det är väldigt allvarligt. Han/hon som pratade om att leta i soptunnor måste räknas till Mona Sahlins sabotörer. Med sådana vänner behöver hon inga fiender. - Redan i valrörelsen 2006försökte de borgerliga tala om att pensionärerna inte alls skulle få höjd skatt, precis som du nu skriver. Men budskapet gick inte fram. Titta gärna på Urbans kommentar. Jag tror han har rätt i att regeringen har gjort ett pedagogiskt misstag.
Urban,
Som jag redan nämnt i en annan kommentar tror jag du har rätt i att regeringen har gjort ett pedagogiskt misstag när de inte i stället valde ett avdrag för förvärvsarbetets kostnader. Nu - men kanske för sent - framhåller företrädare för regeringen att folk som jobbar har större kostnader än pensionärer. Och det är ju egentligen ett understatement.
Skicka en kommentar