Långt upp i mitt vuxna liv har jag trott att det som görs med handkraft är bättre än det som görs med maskiner. Den tron har av naturliga skäl försvagats med åren eftersom verkligheten tränger på med sina bevis - diskmaskiner, tvättmaskiner och mycket annat.
Det där om handkraftens överlägsenhet har ändå hängt kvar hos mig till helt nyligen. Men då kom dödsstöten.
Biltvätt för hand med hjälp av vattenslang, svamp och hink har för mig varit så överlägsen biltvätt i maskin att jag inte ens har reflekterat över frågan.
Bensinmacken där jag brukar tanka har bytt maskin och vid senaste biltvätten fick jag idén att kliva ur bilen för att titta på processen. Det jag fick se gjorde mig häpen och besviken samtidigt. Det var ingen dålig kompromiss jag bevittnade utan en tvätt av bilen som jag aldrig åstadkommer själv.
Så är det - tyvärr. Tekniken kan ta över i stort sett alla manuella rutiner. Men inte nog med det. Den kan också nästan gränslöst ersätta oss människor på andra sätt. Och då kommer tanken: Vill vi ha all den här hjälpen eller……..?
Några exempel:.
Om multimediatekniken så småningom erbjuder oss virtuella resor till lågt pris som ger starkare och mer ”verkliga” upplevelser än att resa på riktigt. Är det något vi vill ha så att vi slipper resor med krav på fysisk förflyttning?
Helt nyligen var min fru och jag på konsert med Västerås Sinfonietta. Vi satt på rad tre och det blev en fantastisk upplevelse för både öron och ögon. Om vi så småningom får musicerande robotar som bildar orkester och spelar/uppträder med ännu större skicklighet än Sinfoniettan, blir Konserthuset också då fullt av folk. Och blir det ibland stående ovationer – precis som när vi var där?
Och tänk hur vänligt det skulle bli i Vänliga Västerås med programmerade ”västeråsare” som aldrig slutar att le.
Jag vill tro att vi människor i alla tider vill ha ett fredat område där det rent mänskliga inte får trängas undan. Jag hoppas till exempel att mina barn och barnbarn en gång på sitt äldreboende ska slippa att bli ompysslade och tröstade av en omtänksam robot.
Det som jag här skriver kanske är väldigt klokt. Eller också bevisar det att jag håller på att bli en gammal stöt som inte förstår sig på utveckling.
Jag hoppas – om än lite enfaldigt – på det förstnämnda
Det där om handkraftens överlägsenhet har ändå hängt kvar hos mig till helt nyligen. Men då kom dödsstöten.
Biltvätt för hand med hjälp av vattenslang, svamp och hink har för mig varit så överlägsen biltvätt i maskin att jag inte ens har reflekterat över frågan.
Bensinmacken där jag brukar tanka har bytt maskin och vid senaste biltvätten fick jag idén att kliva ur bilen för att titta på processen. Det jag fick se gjorde mig häpen och besviken samtidigt. Det var ingen dålig kompromiss jag bevittnade utan en tvätt av bilen som jag aldrig åstadkommer själv.
Så är det - tyvärr. Tekniken kan ta över i stort sett alla manuella rutiner. Men inte nog med det. Den kan också nästan gränslöst ersätta oss människor på andra sätt. Och då kommer tanken: Vill vi ha all den här hjälpen eller……..?
Några exempel:.
Om multimediatekniken så småningom erbjuder oss virtuella resor till lågt pris som ger starkare och mer ”verkliga” upplevelser än att resa på riktigt. Är det något vi vill ha så att vi slipper resor med krav på fysisk förflyttning?
Helt nyligen var min fru och jag på konsert med Västerås Sinfonietta. Vi satt på rad tre och det blev en fantastisk upplevelse för både öron och ögon. Om vi så småningom får musicerande robotar som bildar orkester och spelar/uppträder med ännu större skicklighet än Sinfoniettan, blir Konserthuset också då fullt av folk. Och blir det ibland stående ovationer – precis som när vi var där?
Och tänk hur vänligt det skulle bli i Vänliga Västerås med programmerade ”västeråsare” som aldrig slutar att le.
Jag vill tro att vi människor i alla tider vill ha ett fredat område där det rent mänskliga inte får trängas undan. Jag hoppas till exempel att mina barn och barnbarn en gång på sitt äldreboende ska slippa att bli ompysslade och tröstade av en omtänksam robot.
Det som jag här skriver kanske är väldigt klokt. Eller också bevisar det att jag håller på att bli en gammal stöt som inte förstår sig på utveckling.
Jag hoppas – om än lite enfaldigt – på det förstnämnda
2 kommentarer:
Eftersom jag sysslat med teknik en stor del av mitt liv blir du kanske förvånad att jag inte håller lika tydligt på det maskinella som du. Extra tydlig är det mänskliga handlagets överlägsenhet i det kulturella sammanhang du tar upp. Självspelande pianon blev aldrig nån hit!
Orsaken till att en levande pianist är bättre än en aldrg så perfekt mekanisk anordning är just att mekaniken blir för perfekt. Ett konstnärligt verk är inte bra för sin perfektion utan för att mästarens egen "känsla" lyser igenom trots en viritous hantering av instrumentet.
Ulf,
Jag är mycket tilltalad av ditt resonemang. Min frågeställning var egentligen om det kan vara som du säger. Hoppas det kommer att stämma även för generationer som kommer efter oss.
Skicka en kommentar